Nuläge: 47 år ung och har som längst i höst sprungit 6 km helt barfota på sopad asfaltsväg, utan att få några skavanker i form av blåsor eller annat. Med FiveFingers har det blivit 10 km.
Jag har så länge jag kommer ihåg haft låga fotvalv och urdålig hållning. Krummad bröstrygg, onaturligt stor svank, framåtroterade axlar, huvudet framför kroppen. Jag fick höra att jag skulle sträcka på mig, dra bak axlarna och inte gå inåt med tårna. Kanske någon annan som känner igen sig? Formgjutna sulor från tonåren, när jag började spela bandy och sprang en del på försäsongsträningen. Det är ju så man traditionellt "behandlat" platta fotvalv och tillhörande benhinneproblem. Men jag har inte varit så himla duktig på att använda inläggen, de gjorde ju så förbaskat ont i mina stackars obefintliga fotvalv! Jag provade ut nya löpskor på löpband där man bara filmar fötterna och avgjorde hur mycket pronationsstöd just mina fötter behövde för att inte fotvalven skulle falla in. Riktigt breda sulor var vad som "passade" min fötter.
Jag har vad jag minns alltid gillat att gå barfota ute. De senaste 21 åren har jag bott i ett hus med golvvärme överallt, så hemma är jag oftast helt barfota, sommar som vinter.
Jag har haft problem med foglossning vid mina graviditeter. När son nummer 2 var väldigt liten råkade jag ett par ggr ut för att jag blev sned i länd/bäcken. Kunde inte ha rak rygg när jag stod på båda fötterna samtidigt. Riktigt obehagligt! Fick då hjälp av naprapat för att få ordning på det. I 30-årsåldern satt jag intensivt framför datorn på jobbet, och "trots" ergonomisk kontorsstol fick jag problem med rygg/nacke och fingrar som domnade. Kiropraktorn via jobbet "knäckte loss" hela ryggen ett antal ggr och jag fick order att träna allt som putade och kutade, dvs bröstrygg, mage och rumpa.
Framförallt bröstrygg och ländrygg samt höger höft är det som besvärat mig genom åren. Ihop med en obefintlig bäckenbotten från äldsta sonens födelse. Utbildningen till massageterapeut hösten 2009 gav mig de första pusselbitarna, då fick jag koll på vilka muskler det var som protesterade. PT-utbildningen med fokus på funktionell träning sommaren 2010 hjälpte mig att få kontroll på min hållning, den inre bålmuskulaturen och bäckenbotten. Jag började då också träna all styrketräning i FiveFingers eller barfota. Men låsningarna/besvären i bröst- och ländrygg samt höften fortsatte att irritera. Ett par naprapat/kiropraktorbesök per år behövdes för att hålla det hyfsat i schack, men riktigt besvärsfri blev jag aldrig. Trots att jag ansågs som vältränad och stark i såväl bål som rumpa, länd och skulderparti, allt det som skulle hjälpa mot denna typ av problem. Jag var noga med teknik och hållning i mitt jobb som massör och tränade regelbundet funktionell styrketräning.
Först våren 2014 fick jag den sista viktiga pusselbiten (eller kanske är det säkrast att säga den senaste, man vet ju aldrig), när jag utbildade mig till instruktör i Spiral stabilisering. Där lärde jag mig om kroppens muskelkedjor, vertikala resp spirala, och hur de inhiberar varandra. Våren 2013 hade jag börjat att även löpträna i FiveFingers, riktigt korta snabba steg blev det, för det hade jag hört att man skulle ha. När vi gick igenom löpning med spiral stabilisering fick vi lära oss att det var en stegfrekvens på 180 bpm som var optimal, för att kunna utnyttja kraften som laddas in i senorna vid fotisättningen. Jag fick nu länga på mitt steg, och slå av på stegfrekvensen!
Första gången jag sprang helt barfota utomhus, i mars 2014 med metronom i öronen för rätt takt, kändes det som om jag sprang väldigt långsamt! Men en snabb blick på klockan sa annat, jag sprang precis lika fort/långsamt som jag tidigare gjort. Ett par blodblåsor på tårna på bägge fötterna hann jag dra på mig på dessa första 14 minuter, tekniken var inte fulländad :-) Men efter att i åratal harvat runt i samma tempo, 5 km strax under 30 min och milen strax under 60, så gick det nu snabbt framåt! 5 km gick efter par månader på 26 min. Och mina problem med rygg och höft lös med sin frånvaro. Inga besök till naprapat/kiropraktor på hela 2014!
Någon vecka innan jul var dock besvären tillbaka. Känslan av att vilja köra en armbåge i höger säte och likaså musculus iliacus (det senare omöjligt eftersom det sitter 3 lager bukmuskler i vägen) var alltför välbekant. Av olika anledningar hade det blivit dåligt med spiralträning och löpning under någon månad, men en del dater med skivstången. Stretch och rörlighetsövningar hjälpte inte. Så på självaste julafton gav jag mig ut på en 5 km-runda, med fokus på ordentlig spiral aktivering. Och efter den turen var besvären som bortblåsta igen! Underbart (och billigt)! Spiral stabilisering och barfotalöpning kommer definitivt att fortsätta vara en viktig del både i min egen träning och mitt arbete med mina klienter.
Jag har så länge jag kommer ihåg haft låga fotvalv och urdålig hållning. Krummad bröstrygg, onaturligt stor svank, framåtroterade axlar, huvudet framför kroppen. Jag fick höra att jag skulle sträcka på mig, dra bak axlarna och inte gå inåt med tårna. Kanske någon annan som känner igen sig? Formgjutna sulor från tonåren, när jag började spela bandy och sprang en del på försäsongsträningen. Det är ju så man traditionellt "behandlat" platta fotvalv och tillhörande benhinneproblem. Men jag har inte varit så himla duktig på att använda inläggen, de gjorde ju så förbaskat ont i mina stackars obefintliga fotvalv! Jag provade ut nya löpskor på löpband där man bara filmar fötterna och avgjorde hur mycket pronationsstöd just mina fötter behövde för att inte fotvalven skulle falla in. Riktigt breda sulor var vad som "passade" min fötter.
Jag har vad jag minns alltid gillat att gå barfota ute. De senaste 21 åren har jag bott i ett hus med golvvärme överallt, så hemma är jag oftast helt barfota, sommar som vinter.
Jag har haft problem med foglossning vid mina graviditeter. När son nummer 2 var väldigt liten råkade jag ett par ggr ut för att jag blev sned i länd/bäcken. Kunde inte ha rak rygg när jag stod på båda fötterna samtidigt. Riktigt obehagligt! Fick då hjälp av naprapat för att få ordning på det. I 30-årsåldern satt jag intensivt framför datorn på jobbet, och "trots" ergonomisk kontorsstol fick jag problem med rygg/nacke och fingrar som domnade. Kiropraktorn via jobbet "knäckte loss" hela ryggen ett antal ggr och jag fick order att träna allt som putade och kutade, dvs bröstrygg, mage och rumpa.
Framförallt bröstrygg och ländrygg samt höger höft är det som besvärat mig genom åren. Ihop med en obefintlig bäckenbotten från äldsta sonens födelse. Utbildningen till massageterapeut hösten 2009 gav mig de första pusselbitarna, då fick jag koll på vilka muskler det var som protesterade. PT-utbildningen med fokus på funktionell träning sommaren 2010 hjälpte mig att få kontroll på min hållning, den inre bålmuskulaturen och bäckenbotten. Jag började då också träna all styrketräning i FiveFingers eller barfota. Men låsningarna/besvären i bröst- och ländrygg samt höften fortsatte att irritera. Ett par naprapat/kiropraktorbesök per år behövdes för att hålla det hyfsat i schack, men riktigt besvärsfri blev jag aldrig. Trots att jag ansågs som vältränad och stark i såväl bål som rumpa, länd och skulderparti, allt det som skulle hjälpa mot denna typ av problem. Jag var noga med teknik och hållning i mitt jobb som massör och tränade regelbundet funktionell styrketräning.
Först våren 2014 fick jag den sista viktiga pusselbiten (eller kanske är det säkrast att säga den senaste, man vet ju aldrig), när jag utbildade mig till instruktör i Spiral stabilisering. Där lärde jag mig om kroppens muskelkedjor, vertikala resp spirala, och hur de inhiberar varandra. Våren 2013 hade jag börjat att även löpträna i FiveFingers, riktigt korta snabba steg blev det, för det hade jag hört att man skulle ha. När vi gick igenom löpning med spiral stabilisering fick vi lära oss att det var en stegfrekvens på 180 bpm som var optimal, för att kunna utnyttja kraften som laddas in i senorna vid fotisättningen. Jag fick nu länga på mitt steg, och slå av på stegfrekvensen!
Första gången jag sprang helt barfota utomhus, i mars 2014 med metronom i öronen för rätt takt, kändes det som om jag sprang väldigt långsamt! Men en snabb blick på klockan sa annat, jag sprang precis lika fort/långsamt som jag tidigare gjort. Ett par blodblåsor på tårna på bägge fötterna hann jag dra på mig på dessa första 14 minuter, tekniken var inte fulländad :-) Men efter att i åratal harvat runt i samma tempo, 5 km strax under 30 min och milen strax under 60, så gick det nu snabbt framåt! 5 km gick efter par månader på 26 min. Och mina problem med rygg och höft lös med sin frånvaro. Inga besök till naprapat/kiropraktor på hela 2014!
Någon vecka innan jul var dock besvären tillbaka. Känslan av att vilja köra en armbåge i höger säte och likaså musculus iliacus (det senare omöjligt eftersom det sitter 3 lager bukmuskler i vägen) var alltför välbekant. Av olika anledningar hade det blivit dåligt med spiralträning och löpning under någon månad, men en del dater med skivstången. Stretch och rörlighetsövningar hjälpte inte. Så på självaste julafton gav jag mig ut på en 5 km-runda, med fokus på ordentlig spiral aktivering. Och efter den turen var besvären som bortblåsta igen! Underbart (och billigt)! Spiral stabilisering och barfotalöpning kommer definitivt att fortsätta vara en viktig del både i min egen träning och mitt arbete med mina klienter.
RSS Feed
