Så fick jag då sluta året på samma sätt som jag började, på långfärdsskridskor. Vintern har lyst med sin frånvaro, men några dagars kyla har gjort att några isar vuxit till sig så pass att de är åkbara. Igår kväll packade jag skridskoryggsäcken med ombyteskläder i vattentät påse, plastpåsar till fötterna, kastlina och grenband, hämtade ispiken i källaren och letade fram isdubbar, knäskydd, skridskor och pjäxor i garderoben. Sjön Vällen några mil nordost om Uppsala hade min far läst ett antal färdrapporter från, så dit ställde vi kosan idag.
0 Comments
Vart är vi på väg egentligen? Drar jag åt mig alla såna här människor eller är det faktiskt så vanligt?
Med vadå? Med människor som fullkomligt struntar i sin egen syrgasmask medan de springer omkring och räddar alla andra i sin närhet; kollegor, arbetsgivare, nära och kära. Som inte kan vara sjukskrivna trots bröstsmärta och hjärtrusning eftersom de redan är nere på 3 personer som sköter 7 personers jobb pga sjukskrivningar och personalflykt. Som säger sig klara att ha 200% tjänst, för det har fungerat i flera år nu, att hela semestern och ytterligare 8 veckor gick åt till lunginflammation har inget med all övertid att göra. Som trots en längre period med sjukskrivning där hjärnan inte ens klarat av ljud eller att koordinera enklare rörelser efter en halv dags jobb, ändå efter återhämtning återigen drar på i över 100% och omöjligt kan jobba mindre förrän det, det, det och det har passerat. Som ignorerar att kroppen börjat bete sig annorlunda med konstiga domningar och förändrat blödningsmönster, allting är ju så förbaskat roligt att det bara inte går att tacka nej till någonting. |
Sparat
August 2017
Kategorier
All
Vem är Jag?
Ingenjören som sadlade om till friskvårdsbranschen och vill inspirera till ett friskare liv genom naturlig mat och rörelse |