Jag har precis läst ytterligare en väldigt intressant bok, Nutritient Power, Heal Your Biochemistry and Heal Your Brain av William J. Walsh. Det började med att jag fick ett tips av en klient om denna sida och när jag läste där om kopparöverskott (som jag mer och mer känt att jag ramlat in på) och hur det påverkar signalsubstanserna i hjärnan så var det som att få en rak höger i magen! Sidan och boken handlar inte bara om kopparöverskott utan även om andra biokemiska orsaker till depression, däribland metyleringsproblem som också är något jag börjat nysta i. Men just den biten får anstå till senare blogginlägg. Oftast är det också en kombination av obalanser, inte bara 100% av det ena eller andra.
12 Comments
Vi är på sluttampen av den internationella amningsveckan. I Sverige är det bara 15% som lyckas helamma i de rekommenderade 6 månaderna, hälften så många som i Norge! Ersättning förs fram som en precis lika bra föda för det nyfödda barnet som bröstmjölk. Jag upplever att säga att amning och bröstmjölk är det bästa är att ”skuldbelägga” de som av någon anledning inte kan, eller vill, amma.
Vi människor har, som alltid, en slags hybris där vi tror att vi vet bättre än moder natur! Kemikaliesmörjor som margariner är mycket bättre för människan än fetter som vi kan få direkt från naturen, så till den milda grad att de naturliga fetterna tom tas bort ur livsmedel. Våra stackars fotvalv och fötter måste så klart få det bästa i form av dyra formgjutna sulor och den senaste stötdämpande löparskomodellen. Den mängd kolesterol vår egen lever producerar är livshotande för oss och måste medicineras ned med statiner. Och bröstmölk kan precis lika gärna bytas ut mot ersättning! Eller? Igår fick jag en länk till ett gammalt blogginlägg på engelska som några kvinnor ville ha hjälp med att "översätta" då de tyckte det verkade väldigt intressant men inte själva hade tillräckliga språkkunskaper. Det blir en hel del medicinska/biokemiska termer som inte är så lätt att förstå öht, och särskilt inte på ett annat språk. Kvinnan bakom bloggen var ett nytt namn för mig, Stefani Ruper. Hon har en egen hälsoresa bakom sig med övervikt, PCOS, svår akne, infertilitet, mått såväl fysiskt som psykiskt väldigt dåligt. En del av detta fick hon kontroll över via paleo, som kost och livsstil. Men den hormonella biten funkade inte. Så där upptäckte hon, via experimenterande på sig själv och sökning efter litteratur/studier, att kvinnor och män hormonellt inte reagerar lika på kost, fasta, träning osv. Egentligen ganska logiskt. Jag ska definitivt läsa mer av vad hon skrivit!
Detta blogginlägg handlar iaf om vad som egentligen finns skrivet i litteratur och studier om kvinnor och fasta. Fasta och särskilt periodisk fasta har ju seglat upp som någonting verkligt hälsobefrämjande, och det verkar också stämma, för de flesta män. Men även jag har märkt att kvinnor, som vanligt, inte alls verkar reagera på samma fördelaktiga sätt. När stress är inblandat avråder jag alltid från alla former av fasta (även för män). Så här kommer en snabböversättning av blogginlägget. Förra veckans stora glädjeämne var ett möte med en ung kvinna som när vi träffades för 5 månader sedan hade dragits med cellförändringar i 3 års tid. Första mötet fick hon börja med att fylla i frågeformuläret för att se hur det verkade stå till med den hormonella balansen. Rejält med symtom på både högt och lågt kortisol och hypotyreos. Dessutom flera typiska symtom på såväl lågt östrogen, högt östrogen i förhållande till progesteron som högt testosteron. Hon hade ätit p-piller med enbart gestagener i 12 år, med bara ett kortare uppehåll. Gestagenerna hade i hennes fall gjort att hon inte hade någon mens alls. Under dessa år hade hon också haft en period med utmattning då hon varit sjukskriven nästan ett år.
Mina råd blev att genast sluta med p-pillren, ta tag i kosten (dra ner på socker och gluten) och öka på omega-3 och börja med D-vitamin. Jag blev förra veckan dubbelt påmind om att jag ju skulle skriva ett blogginlägg om en kurs som jag var på för några veckor sedan. En kurs om DNA-tester, vad vi kan läsa ut av våra gener. Det som påminde mig om detta var först en länk på facebook till en gammal artikel i Forskning och Framtid om att olika individer reagerar olika på mediciner beroende på genuppsättningen. Hur mediciner bryts ner i kroppen styrs nämligen väldigt mycket av 8 olika leverenzymer. Som individ kan du helt sakna vissa av dessa enzymer, eller åt andra hållet ha extra mycket enzym pga att du har fler kopior än normalt av en gen. Farmakologer är väldigt väl medvetna om detta, men de läkare som möter patienten och skriver ut medicinen verkar sorgligt okunniga. I mitt arbete stöter jag inte sällan på individer som exvis får väldigt jobbiga biverkningar av olika mediciner, något som inte tas på allvar.
Den andra påminnelsen om detta var just ett långt samtal med en hormonklient. En kvinna som inte alls tål mediciner. Hon är ett skolexempel på vad som beskrivs i artikeln jag länkar till ovan, hon får alla biverkningar men ingen effekt. Och ingen av läkarna har visat någon förståelse för detta utan man ifrågasätter henne istället som simulant. När man läser artikeln så låter det inte helt otroligt att hon är en av de 7% svenskar som helt saknar CYP2D6 och därför får höga koncentrationer i blodet och därmed mycket biverkningar. Om medicinen då är sådan att den först måste brytas ned något steg för att bli verksam, så får man ju heller ingen effekt. Här är en annan artikel (på engelska) om hur olika mediciner kan påverka varandra, och lite mer om vilka mediciner som är beroende av vilka enzymer. För den som vill grotta ner sig lite mer. Sankt Anna skärgård är en pärla. Jag har haft förmånen att ända sedan jag var nyfödd kunna tillbringa några veckor varje sommar i denna underbara miljö. I ett hus bokstavligen vid vägens slut. Mat får man åka några mil för att handla. Söderköping är den stad där vi oftast handlar, en väldigt mysig sommarstad. Att strosa längs kanalen, titta på båtar och slussning, äta glass och besöka små butiker och caféer är något vi gör varje år. När det gäller glass så är det inte Smultronstället vi går till. Visst de har fantastiskt fantasirika skapelser, men det är definitivt inte värt pengarna enligt mig. Istället går vi ner i källaren vid Rådhustorget, Konfekthörnan, där Göta Glass, egentillverkad italiensk glass, säljs. Finns numera även nere vid kanalen upptäckte vi i år.
Men som rubriken säger, inlägget ska inte handla om glass utan om rökta delikatesser! Vid det årliga besöket på Rådhustorget upptäckte jag en vagn tillhörande Sankt Anna Rökeri. Var och varannan dag sitter jag mitt emot någon, ofta en kvinna med övervikt hon vill bli av med, som pratar om det de äter med uttryck som ”unna sig”, ”fuska”, ”slarva”, ”göra sig förtjänt av”. Ofta handlar det om efterrätter eller fika. Det får mig att dystert konstatera att vi många gånger äter av helt fel anledningar i dagens samhälle, förutom att vi äter fel saker. Det speglas tragiskt nog även i skolan och barnomsorgen, där det är mer regel än undantag att födelsedagar ska firas med glass eller något annat sött, det kan serveras O´boy till mellanmålet, vid utflykter skickar skolan med festis som måltidsdryck, på föräldramötet serveras godis till föräldrarna och det som blir över får barnen dela på dagen efter, på skoldiskot är det godis, chips och läsk i parti och minut, i skolcaféet finns mängder av godis och läsk men inget nyttigt, skolan kan tom ge godis som belöning till barnen för utförda uppgifter!
Idrotten ska vi inte tala om, det brukar inte finnas en enda sak förutom mineralvatten jag kan tänka mig att köpa i de kafeterior som finns på arenorna. Eftersom jag aldrig lärt mig dricka kaffe :-) Möjligtvis någon liten påse med nötter. Min yngste son går på dans en kväll i veckan och när jag sitter i entrén och väntar på honom har många av barnen som passera, och föräldrarna med för den delen, någon form av godisbit i handen. Inköpt i caféet på dansskolan. |
Sparat
August 2017
Kategorier
All
Vem är Jag?
Ingenjören som sadlade om till friskvårdsbranschen och vill inspirera till ett friskare liv genom naturlig mat och rörelse |