Lite Tankar Kring Kost

Var och varannan dag sitter jag mitt emot någon, ofta en kvinna med övervikt hon vill bli av med, som pratar om det de äter med uttryck som ”unna sig”, ”fuska”, ”slarva”, ”göra sig förtjänt av”. Ofta handlar det om efterrätter eller fika. Det får mig att dystert konstatera att vi många gånger äter av helt fel anledningar i dagens samhälle, förutom att vi äter fel saker. Det speglas tragiskt nog även i skolan och barnomsorgen, där det är mer regel än undantag att födelsedagar ska firas med glass eller något annat sött, det kan serveras O´boy till mellanmålet, vid utflykter skickar skolan med festis som måltidsdryck, på föräldramötet serveras godis till föräldrarna och det som blir över får barnen dela på dagen efter, på skoldiskot är det godis, chips och läsk i parti och minut, i skolcaféet finns mängder av godis och läsk men inget nyttigt, skolan kan tom ge godis som belöning till barnen för utförda uppgifter!

Idrotten ska vi inte tala om, det brukar inte finnas en enda sak förutom mineralvatten jag kan tänka mig att köpa i de kafeterior som finns på arenorna. Eftersom jag aldrig lärt mig dricka kaffe :-) Möjligtvis någon liten påse med nötter. Min yngste son går på dans en kväll i veckan och när jag sitter i entrén och väntar på honom har många av barnen som passera, och föräldrarna med för den delen, någon form av godisbit i handen. Inköpt i caféet på dansskolan.

Det är egentligen inte det minsta konstigt att det blir stökigt i klassrummet med barn som har svårt att koncentrera sig och att fetma, diabetes typ-2 och andra metabola sjukdomar sprider sig som en löpeld nedåt i åldrarna. Och att jag ibland sitter öga mot öga med människor som inte sett någon annan utväg ur sitt matmissbruk än att operera bort en viktig del av ett fullt fungerande och helt friskt matsmältningssystem!
Än mer tragiskt kan jag tycka att det är när jag träffar kollegor inom hälsobranschen som inte insett detta utan själva äter godis varje dag! Och en dag i veckan ska det vara gemensamt fika helst i form av wienerbröd, bullar, semlor, kondisbitar eller godis! När sista tuggan är svald går man ut och möter sin kund som desperat vill gå ner i vikt med hjälp av framförallt träning men även ”diet”. Inte sällan finns ett sockerberoende eller ett matmissbruk i bagaget.

Nej, jag äter inte av dessa gemensamma fikabröd! Och det är inte det minsta synd om mig och jag är banne mig inte heller ”präktig” eller ”extrem”. Möjligtvis nördig :-) Jag lever som jag lär och jag anser att det är JAG som har en sund inställning till mat. Inte fikande kollegor, inte skolan som firar och belönar med socker, inte de som använder uttryck som unna sig, fuska, slarva, göra sig förtjänt av.

Våra kroppar är gjorda för att äta det som finns i naturen, det som ger oss nödvändig näring och energi. De är inte konstruerade för att hantera obegränsad tillgång till sånt som triggar vårt belöningssystem utan att ge näring, inte heller att hantera alla av människan uppfunna kemikalier som vi får i oss inte bara via det vi äter och dricker utan också andas in eller tar in via huden.

Jag äter vansinnigt god mat, jag äter mig mätt och jag har efterrätter när vi firar eller har gäster. Och jag gör fika ibland. Jag kan faktiskt också småäta nu och då! Det behöver inte vara ett motsatsförhållande mellan gott och nyttigt! Jag reflekterade så sent som förra helgen, när jag bjöd mina nära och kära på ”brakmiddag” för att fira min 48-årsdag, över att det är skönt att kunna äta en riktig festmåltid, inklusive tårta, och må riktigt bra efteråt! Vara mätt, nöjd, inte sugen på mer, inte svullen, inte däst, ingen paltkoma, inte illamående, bara skönt mätt i många timmar efteråt. Bara känna att ”nej, jag vill inte äta någonting mer, inte den minsta lilla skärva av den goda tårtan som är kvar ens”. Och byxknappen behöver inte knäppas upp. På natten sover man sen gott, ingen mage som lever rövare!

Vad åt vi då i lördags? Jag inventerade frysen, vi hade nyss fyllt på med drygt 40 kg gräsbetat kravkött från en lokal uppfödare, så vi hade en bit biff med kappa som skulle räcka till alla 9 vid middagsbordet (varav 8 vuxna). Biffen skivades och smörstektes utan vidare krusiduller i stekpanna med salt och svartpeppar. Ugnsstekta rotfrukter tycker jag är väldigt gott, för dagen blev det rödbetor, gulbetor, morot, palsternacka och sötpotatis. Kryddsmör är både enkelt och gott, cashewhummus går inte av för hackor och grönkålspeston ur ett av de senaste numren av ”Allt om LCHF” är riktigt mumsig. Då fick jag också chansen att testa min nya matberedare ordentligt, den gamla fick ansöka om pension efter förra grönkålspestotillverkningen (som slutade med grönkål över halva köksgolvet, men det blev färdigt och gott efter många om och men)! Jag älskar choklad, men paleokladdkakan ur Åsa Söderbergs ”Paleo: naturlig mat & livsstil” har jag bjudit på så många gånger redan. Och eftersom jag köpt ett par nya kokböcker letade jag i dem och fastnade för ännu ett av Åsas recept, ur ”Hälsokoden”, en chokladmoussetårta. Smidigt nog kunde jag då också ta lite av chokladmoussen och portionera i ett glas till en av gästerna som är försiktig med nötter pga jordnötsallergi. Hela lördagen spenderades i köket, med ett kort avbrott för en löptur. Laga mat i lugn och ro är avkoppling för mig. Eller som min make uttryckte sig ”Det är min födelsedagspresent till min fru att hon får spendera hela dagen i köket medan jag sköter markservicen”. Jag hade hittat i en av Birgitta Höglunds fina kokböcker hur hon stoppade kryddsmör i spetspaprikor som hon sedan skivade upp. Det hade jag inte testat tidigare, men när det är kalas så är det kul att göra maten inte bara god utan också dekorativ! Ett kryddsmör från Åsas första paleokokbok och ett rödlökssmör jag aldrig testat tidigare ur Birgittas ”Långkok för LCHF och Paleo” stoppades in i lite mindre, vanliga paprikor, jag tänkte att de var lättare att fylla än den smalare spetsvarianten. Och allt blev precis så underbart gott och festligt som jag tänkt mig! Nästan ¼ av tårtan blev över så det räckte till 4 bitar även på söndagen. Och det sista av hummusen och peston kunde jag njuta av till mitt ”fredagsmys” nästan en vecka senare.

Mitt råd är att sluta fokusera på allt du inte ”får” äta och botanisera i allt gott som också är nyttigt. Hitta nya smaker och nya favoriter, njut av att må bra till både kropp och själ av MAT som ger dig massor av näring och inte irriterar mage, tarm och immunförsvar. Du väljer också själv vad och hur mycket du stoppar i din mun av sådant som du inte mår bra av! Är du tex sockerberoende så vet du att det inte fungerar att ta EN godisbit och sen sätta stopp. Är det verkligen värt det? Se till att ha bra saker du tycker är gott hemma, och inget sånt som du bestämt att du INTE ska äta. Lättare sagt än gjort, absolut! Livet är hårt och orättvist :-) Kan du få stöttning av din familj, dina vänner och tom dina jobbarkompisar så är det guld värt!

Man kan inte träna bort en dålig kost. En kropp som tränar hårt har tvärtom ett större behov av rätt näring för återhämtning och uppbyggnad. Fler och fler atleter och toppidrottare börjar inse att exvis gluten inte har något i människokroppen att göra, Malmö Redhawks och Luleå hockey är två exempel på det. Att klämma i sig en pizza eller en massa pasta dagen innan ett maraton eller någon annan rejäl fysisk utmaning är bara helgalet! Vill man prompt kolhydratladda finns det i så fall mycket bättre alternativ som inte innehåller en massa protein kroppen inte ens kan bryta ner ordentligt.

Ta en allvarlig funderare över vad det faktiskt är i det du äter, vad det ger för positivt till din kropp. Fundera också över varför du äter, är du hungrig på riktigt, är du sugen, är det för att din kropp skriker efter snabb energi, är det för tröst eller något annat. Börja reflektera över om det du äter kan ha ett finger med i spelet gällande hur du mår olika dagar eller hur du sover. Eller för den del dina barn! Jag har ju i ett tidigare blogginlägg skrivit om oväntade effekter på min sons mage och nattsömn av att bara rensa bort tillsatt socker i färdigprodukter.

Jag ser glädjande nog ett ökat intresse hos många om detta med kostens påverkan på hälsan. Fler och fler bloggar om sina fantastiska hälsoresor mha kosten, föräldrar gör uppror och får skolor att byta ut margarin och lättmjölk mot smör och fet mjölk, det är en rejält ökad efterfrågan på ekologiska varor i butikerna och Coca-Cola har fått sparka tusentals anställda pga minskad efterfrågan på sockrade drycker.

Jag äter, och tränar, för att min kropp ska må bra och orka med det jag vill göra, såväl idag som resterande 48 (eller nåt) år. Jag satsar på att ge mig själv de bästa förutsättningarna för att bli en pigg och aktiv pensionär utan krämpor och begränsningar.

Varför äter du?